Hälsa för rasen
Dvärgpinschern är en relativ frisk ras, dock förekommer det vissa sjukdomar som ögonsjukdomar och patella luxation (lösa knäleder).
Ögonlysning görs för att konstatera och på sikt förebygga förekomsten av ärftliga ögonsjukdomar. Vi rekommenderar att föräldradjuren är ögonlysta före första parning och sedan vart 3:e år. Ögonlysning har registrerats centralt hos SKK sedan 2002-07-01.
Patellaluxation är en sjukdom där knäskålen hoppar ur led. Den ses framför allt hos dvärghundar, men finns även hos andra raser. Knäskålen ska normalt ligga fast i en fåra på framsidan av lårbenet, där den hålls på plats av fårans kanter samt muskler och ledband. Vi rekommenderar att avelsdjuren kontrolleras för detta innan första parning. Patellastatus registreras centralt hos SKK sedan 2006-11-15.
Se även Dvärgpinscherklubbens Etik – Policy gällande avel samt sidan Avelsstrategi (RAS)
Ögon
Ögonsjukdomar förekommer i rasen men inte i någon större omfattning.
Enstaka fall har upptäckts vid ögonlysningar.
Resultat av ögonundersökningar registreras centralt hos SKK.
För officiellt undersökningsresultat krävs att hunden är id-märkt och uppnått 1-års ålder vid undersökningstillfället. Endast veterinärer med speciell kompetens får utföra ögonlysningen.
För Dvärgpinscher finns inget bekämpningsprogram, men för rasens bästa rekommenderar Dvärgpinscherklubben att samtliga hundar som ska användas i avel är ögonlysta och utan ärftliga förändringar.
Undersökningen bör ej vara äldre än 3 år vid parning.
Inom klubben ser vi gärna att uppfödarna uppmanar sina valpköpare att göra denna undersökning även om djuret i fråga inte är aktuellt för avel.
För mer information och statistik hittar ni här.
Patella Luxation
Patellaluxation innebär att knäskålen (patella) kan förflyttas (luxera) från sin normala position.
Ett vanligt symptom är hälta och smärta. I de fall luxationen är permanent har knäskålen låsts i sitt läge och drabbade hundar får en typisk, knäande gång.
Patellaluxation konstateras genom undersökning utförd av veterinär.
Gradering av patellaluxation sker på en skala från 0 till 3 och baseras på med vilken lätthet luxeringen sker. Grad 0 är normalt/frisk.
Patellaluxation är med stor sannolikhet ärftligt.
För att undersökningsresultatet skall bli officiellt krävs att hunden är minst 12 månader gammal och att undersökningen utförts av veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar och att hunden är id-märkt, samt att hundens ägare undertecknar undersökningsprotokollet. Resultatet av undersökningen registreras centralt på SKK.
För Dvärgpinscher finns inget bekämpningsprogram, men för rasens bästa rekommenderar Dvärgpinscherklubben att samtliga hundar som ska användas i avel har patella grad 0.
Inom klubben ser vi gärna att uppfödarna uppmanar sina valpköpare att göra denna undersökning även om djuret i fråga inte är aktuellt för avel.
Mer om patella kan ni läsa här.
Läs mer om patella-statistiken för dvärgpinscher under åren 2006-2016 här
Demodex
Det är vanligt att hundar med demodex blir behandlade med bakteriedödande schampo. Om din hund börjar tappa hår fläckvis betyder det att något hänt i hårsäckarna. En orsak kan vara hårsäckskvalster – en diagnos som kallas demodikos eller demodex.
För att diagnostisera demodex tas flera, ganska djupa, skrapprover då kvalstren inte går att se med blotta ögat. Det innebär att veterinären med hjälp av en skalpell skrapar upp små skrubbsår på olika ställen i hundens hud. I mikroskop kan veterinären sedan se parasiterna som små cigarrformade kryp.
Brist i immunförsvaret
Alla hundar har demodexkvalster i normalfall men vid provtagningar på en frisk hund är det näst intill omöjligt att hitta kvalstren genom skrapprov. Kvalstren orsakar nämligen bara problem på hundar vars immunförsvar inte har förmågan att hindra dem från att föröka sig. Demodex är ärftlig och vanligare hos vissa raser.
Pälsen runt områdena faller av helt eller delvis och orsakar de karaktäristiska hårlösa fläckarna som demodex innebär. Kvalstren gör att hårsäckarna, och områdena runt dem, blir irriterade och inflammerade vilket kan leda till besvärliga bakterieinfektioner och klåda.
Olika former av demodex
Demodex finns i olika former och delas ofta in i när i livet hunden drabbas (juvenil eller adult) och hur drabbad hunden är (lokal eller generell). En hund som exempelvis drabbas av stora problem i ung ålder räknas till juvenil (på grund av åldern) och generell (på grund av omfattningen kvalster). Här beskriver vi de olika begreppen.
Juvenil demodex
Juvenil demodikos visar sig före ett och halvt års ålder. Allra vanligast är att de första symtomen kommer mellan sex och nio månaders ålder.
Adult demodex
Adult demodikos drabbar den äldre hunden och brukar inte dyka upp förrän hunden är minst fyra år. Det ligger ofta en sjukdom eller medicinering bakom.
Om hunden drabbas av demodex i vuxen ålder är det alltså inte bara viktigt att behandla själva demodexen utan också att hitta den bakomliggande sjukdomen.
Generell demodex
Den generella formen är mer svårbehandlad och kräver ofta en längre behandling. Har hunden fler än fem hårlösa fläckar räknas det till den generella sorten. Hunden får inte bara håravfall utan kan också drabbas av klåda, utslag, hudförtjockning och mjäll som exempel. Är hundens tassar angripna så räknas den alltid som generell.
Hundar med demodex mår bra av att bada i ett bakteriedödande schampo.
Lokal demodex
Har hunden färre än fem små hårlösa fläckar kallas den lokal. Det är den lindrigaste formen av demodex som ofta läker av sig själv och för det mesta inte uppkallar några större besvär hos den drabbade hunden.
Behandling
De finns olika typer av behandling beroende på vilken form hunden är drabbad av. De allra flesta hundar med demodex mår dock bra av att bada i ett bakteriedödande schampo eftersom det minskar risken för sekundära hudinfektioner som sjukdomen annars kan orsaka.
Det finns även behandling med medel i spot-on form eller tabletter som tar död på parasiterna. Behandlingen följs också upp med nya skrapprover för att kontrollera att antalet kvalster minskar. Demodex smittar normalt inte hundar emellan.
Dvärgpinscherklubben rekommenderar:
- Avelsförbud för hund som är frisk men som gett generell demodikos i valpkull eller gett lokal demodikos på flera valpar i en eller flera kullar.
- Avelsförbud för hund som haft generell demodikos, även om denna läkt utan behandling.
- Avelsförbud även på helsyskon och föräldrar. Undantaget äldre hund med annan bakomliggande sjukdom som orsak.
- Avelsförbud för ung hund med lokal demodikos som läkt utan behandling, men där lokal eller generell demodikos finns i släkten.
Mer om demodex hittar ni HÄR